Historia

Stora uppfostringskommittén (1825-28)

Stora uppfostringskommittén var en utredningskommitté verksam 1825–28, den var då Sveriges namnkunnigaste i sitt slag med storheter som Carl Adolf Agardh, Jöns Jacob Berzelius, Erik Gustaf Geijer, Hans Järta och Esaias Tegnér bland ledamöterna. Kommitténs bakgrund var kritiken mot den samtida skolan som ansågs otillbörligt gynna den klassiska utbildningen. Kommittén föreslog en ”modern” linje vid sidan av den klassiska, bl a föreslogs nya ämnen som engelska, kemi och gymnastik. 1825 lade kommittén ett förslag där man ansåg att en ny elementarskola med ”ämnesläsningsmetod” skulle inrättas. Med ämnesläsning menades att undervisningen skulle skötas av ämneslärare i stället för, som annars var brukligt, klasslärare. Genom kungligt brev 20 juni 1827 bifölls detta förslag, och en styrelse bestående av ledamöterna Johan Olof Wallin, Johan Lefrén, Nils Magnus af Tannström samt Gari Fredrik Smerling (senare ersatt av August von Hartmansdorff) tillsattes.

De första 30 åren (1828-1858)

Denna nya elementarskola fick helt enkelt namnet Nya Elementar. Tanken var att skolan skulle verka som statens försöksskola där nya pedagogiska idéer skulle prövas. Den 15 september 1828 började skolan sin undervisning, verksamheten bedrevs då i Lantbruksakademiens lokaler nära Hötorget i Stockholm (se bild nr 2 i bildspelet ovan).

Nya Elementar skulle gå i spetsen för den pedagogiska utvecklingen, och man utsåg en känd kulturpersonlighet till rektor, Carl Jonas Love Almqvist. Almqvist var rektor 1829-1841.

Under de första 30 åren prövades flera nya pedagogiska idéer på Nya Elementar, bl a 1846 då kroppsagan blev 'icke nödig' (i stället använde man sig av anmärkningar och straffklasser som disciplinära åtgärder) och klassiska språk blev frivilliga.

Slöjdgatan (1859-1952)

1859 flyttade skolan in i ett nybyggt hus ritat av Johan Fredrik Åbom i kvarteret Beridarebanan vid Slöjdgatan söder om Hötorget, där Filmstaden Sergel ligger idag (se bild nr 3 i bildspelet ovan).

Elevantalet ökade snabbt till 300 och vissa delar av undervisningen fick utlokaliseras. En om- och tillbyggnad av skolbyggnaden blev klar 1899, men lånet från staden för detta ändamål blev mycket kostsamt för skolan. 1936 upphörde Nya Elementar att vara statens försöksskola och ansvaret togs över av Stockholms stad.

Under de år skolan verkade som statens försöksskola prövades många nya pedagogiska idéer, utöver att kroppsagan togs bort (1846) och klassiska språk blev frivilliga (1846), blev även gudstjänsten icke obligatorisk (1888) och en direkt språkmetod infördes (1902).

Bland alla elever som passerade skolan under de första 100 åren utmärker sig nog Raoul Wallenberg som den mest namnkunniga, trots att han faktiskt hade ganska medelmåttiga betyg. Nya Elementar valde 2014 att hedra Raoul Wallenbergs minne genom att döpa om skolans nuvarande aula till Raoul Wallenberg salen.

Åkeshov (1952-1991)

1948 började skolan flytta ut till den nuvarande skolbyggnaden (ritad av arkitekt Åke E Lindqvist) vid Åkeshovs tunnelbanestation. Den nya skolan var färdigbyggd 1952. Byggnaden ritades som den första ämnesorganiserade skolan i Sverige. Tanken var att man skulle ha historia i historiesalen, bild i bildsalen och svenska i svenskasalen. I historiesalen sattes reliefer på väggarna med motiv från antiken, i svensksalen byggdes en liten scen och till bildsalen anlitades en mycket känd konstnär, Lennart Rodhe, för att skapa en väggmålning . Skolan utrustades också med ett observatorium. Det skulle märkas vilket ämne man studerade också i arkitektur och utsmyckning! (se bilder nr 5-10 i bildspelet ovan). 

Under 1950- och 1960-talet fortsatte skolan pröva nya pedagogiska ideér, bland annat specialklasser (1959) och femdagarsvecka (1969). Rektor under denna period var Sigurd Åstrand, en av både elever och lärare mycket uppskattad skolledare som ansågs som en av de mest framstående rektorerna i landet.

När grundskolan infördes i Sverige (1969) blev Nya Elementar gymnasium. Under 1970- och 1980-talet fanns vid skolan naturvetenskaplig, humanistisk, samhällsvetenskaplig och social linje samt utbildningar för optiker, kosmetologer och badmästare.

Evakueringsskola (1991-1998)

1991 ansågs det att elevunderlaget inte längre var tillräckligt stort för att skolan skulle kunna fortsätta som egen enhet. Nya Elementar blev då en del av Blackebergs gymnasium. Under ett par år användes skolbyggnaden som evakueringsskola, bland annat för Kungsholmens gymnasium och för Södra Latin. Därefter stod lokalerna tomma, mycket var slitet och förstört. Byggnaden var mögelskadad och det såg länge ut som Nya Elementars stolta historia hade nått sitt slut.

Renovering och nystart (1999-2002)

Samtidigt som underlaget för gymnasieelever minskade så ökade underlaget för grundskoleelever kraftigt i Bromma. Alla elever fick inte längre plats i de befintliga grundskolorna och behovet efter ytterligare en grundskola var akut. Staden och stadsdelen valde då att göra en satsning på Nya Elementars gamla lokaler. Byggnaden krävde en total ombyggnad och renovering för att kunna fungera som modern F-9 skola. I samråd med stadsantikvarien, som bevakat arkitekturens ursprungliga kvalitéer, har skolan sedan 1999 totalrenoverats och restaurerats. 2002 stod de nya lokalerna klara. Läs gärna mer om ombyggnanden och renoveringen här eller på www.sisab.se

Nya Elementar återöppnade som grundskola 1999 och flyttade in i de nyrenoverade lokalerna 2002.

Prisregn (2005-2008)

I oktober 2005 fick Nya Elementar Stockholms stads kvalitetsutmärkelse tillsammans med Jensen Gymnasium. Hösten 2007 tilldelades skolan kvalitetsutmärkelsen för andra gången, denna gång som ensam pristagare, och blev därigenom den enda pristagaren som tilldelats kvalitetsutmärkelsen två gånger. Hösten 2008 tilldelades Nya Elementar "Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola" av Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) som en av två skolor i Sverige.

Nya Elementar idag

Nya Elementar är i dag en fullt utbyggd F-9-skola med grundsärskola och CSI-grupp. 
Mycket av det goda från den gamla skolan är bevarat, och mycket nytt har tillkommit för att skapa bättre förutsättningar för kvalitet i dag. Vi är måna om att bevara det klimat av pedagogisk framsynthet och växtkraft som har varit Nya Elementars signum genom åren! Läs gärna mer om hur vi arbetar idag!

Läs mer om Nya Elementars historia!

Boken Från avveckling till utveckling ger en beskrivning av Nya Elementars verksamhet från 1950-talet fram till 2015. Men med en viss tillbakablick på skolans historia från 1828.
Innehållet bygger på material från skolans arkiv, Riksarkivet, Stadsarkivet i Stockholm, bidrag från arkitektkontor samt berättelser av nuvarande och före detta rektorer, lärare och elever.
Boken är för alla  som är intresserade av den svenska skolans moderna utveckling men naturligtvis främst för alla som har en anknytning till Nya Elementar.

Boken kan beställas av Föreningen Nya Elementarare. Priset är 200kr.

Är du elev eller personal på Nya Elementar kan du köpa boken till ett rabatterat pris, 100kr, i skolans bibliotek.

 

 

Dela:
Kategorier: